GAMMAL TEKNIK |
En tovare från vårt östra grannland Finland, Tuula Nikulainen, sa en gång att det nog var grottmänniskorna som upptäckte tovningstekniken. Det älskande paret på en värmande ullfäll är en träffande bild för vad som händer – värme, fukt och friktion och simsalabim har ullen blivit tovad!
Har du vaknat med tovor i håret? Har du av misstag slängt med den fina lammullströjan i vanliga tvätten och fått ut en docktröja? Har dina ullvantar blivit hårda i tumgreppet efter skidturen i vårens snöglopp? Då är du en tovare! |
EPIDERMISFJÄLLEN |
Ullen, som består av samma material som din hud och ditt hår, har små fjäll på ytan (epidermisfjäll). Fjällen sitter riktade från roten till toppen och när fibrerna utsätts för bearbetning så rör sig fibern med hjälp av fjällen med roten först, kryper och trasslar ihop sig. Fukt gör att epidermisfjällen öppnar sig, spretar ut och under bearbetningen förskjuts fibrerna mer och mer in mellan varandra men kan inte krypa tillbaka då epidermisfjällen sticker ut som hullingarna på en harpun. Ju mer bearbetning du utsätter ullen för desto tätare vandrar fibrerna ihop.
|
"TRÖJAN KRYMPTE I TVÄTTEN!" |
Man brukar säga att man tvättat ylletröjan för varmt när den krymper och blir stabbig och alldeles för liten. Det är inte riktigt sant. Ull tål höga temperaturer – när man färgar ull uppgår temperaturen till nära kokpunkten. Det är själva bearbetningen i kombination med värmen som gör att fibrerna tovar sig. Skulle man stå och röra konstant i den varma kitteln när man färgar, så skulle ullen (eller det garn man kanske växtfärgar) bilda en sammanhängande klump.
|
VARSAMT OCH HÅRDHÄNT |
När man tovar är man i början väldig varsam för att få fibrerna att försiktigt börja röra sig. Efter en stund har fibrerna börjat förtäta sig och man kan bearbeta dem med mer kraft. Innan man är klar har man använt sig av en massa tryck och press och gnugg för att få ett riktigt slitstarkt material.
|
ATT VÄLJA RÄTT ULL |
Det finns många olika sorters ull. All ull är bra material om man väljer rätt. En grov ull är bra till det som ska vara slitstarkt – tex en matta eller stövlar. En grov ull på utsidan av en jägarhatt fungerar nästan som en sydväst, vätan rinner bara av utan att sugas upp. En grov ull är ofta glansig och då är inte epidermisfjällen så ”spretiga” vilket kan försvåra filtningsförmågan. Att blanda grov och finfibrig ull kan underlätta filtningen.
|
UTFORSKA MATERIALET
|
Att tova är att utforska. Du lär dig dag för dag något nytt. Både när du lyckas och när du misslyckas så lär du dig något – om fibern, om tekniken och om vad du kan åstadkomma med dina händer.
|
TIDEN |
Det tar så lång tid säger många. För mig är tiden en del i processen. Tiden man bearbetar ullen blir till en energi som byggs in i materialet. Tiden ger dig ro till eftertanke och där föds också hela tiden nya idéer och nya frågeställningar – vad händer om jag skulle göra så här, eller så här? Du är en del i en pågående rörelse som inte har någon ände, det föds nytt och nytt och det tar aldrig slut.
|
MILJÖVÄNLIGT |
Att arbeta med ull är att samarbeta med naturen. Ett material med så många fantastiska egenskaper, som finns naturligt – det känns som en gåva från gudarna. Det förnyas ständigt på de vackra djuren. Djuren som betar och håller våra landskap öppna. När de slaktas får vi varma skinn och kött som är fritt från tillsatser. Ull är ett hållbart material som är bra för vår miljö. Ta vara på den.
|
NUNOTOVNING |
I nunotovning utnyttjar man ullfiberns förmåga att vandra in i ett tunt tyg och fästa där. Nuno är japanska och betyder tyg. Ofta nunotovar man med siden. När till exempel sidenpongé och en mjuk finfibrig ull tovas samman uppstår en spännande effekt. När ullen förtätas och krymper under tovningsprocessen så krinklar sig sidentyget.
Det går att använda vilket tyg som helst, huvudsaken är att ullfibern kan vandra in i tyget och fästa. |
NÅGRA ORD...
|
TOVA - det nordiska ordet som betyder att man filtar och valkar ull till ett tyg eller ett klädesplagg.
FILT – det kallas den färdiga produkten.
ULL och YLLE - ullen är fibern och ylle det färdiga materialet. Som silke (fibern) och siden som är det färdiga tyget.
|